F. Berwald: Pianokonsert D-dur
Franz Berwald (1796 - 1868) komponerade en pianokonsert i Stockholm 1855. Jag planerade att spela den med piano och stråkkvartett, och jag håller nu på att arrangera orkestersaten för stråkkvartett.
Pianokonserten komponerades för att kunna spelas även bara med piano utan orkester (Tonsättaren nämnde själv det). Orkestersatsen är inte tät, alltså den är snarare ackompanjemang till det briljanta solopianot, och därför jag fick en idé att spela pianokonserten med samma besättning som en pianokvintett. Den stils pianokonsert påminner oss Chopins två pianokonserter. Chopins pianokonserter spelas också ofta av piano och stråkkvartett istället av orkester.
Idag är det nog bara Chopins två pianokonserter som har överlevt på levande orkesterkonserter, men det är faktiskt inte Chopin som började den stils musik och i hans tid komponerades en massor av den stils pianokonserter. Bland annat John Field(1782 - 1837), Carl Czerny (1791 - 1857), Ignaz Moscheles (1794 - 1870) komponerade flera pianokonserter som har briljanta pianosatser med orkesterackompanjemang (om jag vågar använda ordet "ackompanjemang"). Under deras tid utvecklades pianoinstrument samtidigt pianotekniker. Många pianomätare skrev också pianoetyder med nya tekniker. Man kan säga att man fick flera möjligheter att utrycka musik med pianot genom deras pianomusik. Jag antar att de där pianokonserterna hade en annan betydelse i dåtiden än i nutiden, nu när förmågan att spela Chopins och Liszts etyder redan är en grundläggande kompetens för att börja studera pianospel i musikhögskolor.
De tre kompositörer som nämnts ovan (alltså J. Field, C. Czerny och I. Moscheles), tillhör förresten litet äldre generation än Chopin i själva verket och Franz Berwald är en tonsättare som levde snarare i nästan samma period som de tre tonsättarna. Trots att Berwald komponerade pianokonserten rätt mycket senare än Chopin, kan man säga att Berwald komponerade en pianokonsert i en trendig stil i hans tid.
Berwalds pianokonsert uruppfördes först av tonsättarens barnbarn, Astrid Berwald i början av 1900-talet. Då det är otänkbart att pianokonserten påverkade på något sätt senare svenska tonsättare, såsom Ludvig Norman och Wilehelm Stenhammar som komponerade verk för piano och orkester. Men jag tycker att det är roligt att en pianokonsert som präglades av centraleuropas trend, föddes även i Sverige i 1800-talet.
