Richard Andersson: Fantasie-Stück (för vlc och pf)
Cellisten Klas Gagge, som jag har spelat tillsammans med i närmaste fem år, ville prova spela Richard Anderssons Fantasie-Stück för cello och piano. Verket publicerades inte och Klas gjorde själv en renskrift utifrån tonsättarens autograf.
Vi tänker spela stycket i en privat musikafton i april. Det är ett stycke i drygt 10 minuter. Vi tycker att det är ett trevligt och briljant konsertstycke med svenska klanger. Richard Andersson(1851-1918) är nog känd som pianist och pianopedagog i Sverige. Han studerade piano för bl.a. van Boom, Ludvig Norman, Hilda Thegerström och Clara Shumann. Han gjorde sin debut med Beethovens "Kejsarkonsert", och Chopins e-mollkonsert och de två pianokonserterna var hans viktiga repertoar. Han spelade ofta sitt hemlands tonsättares musik också i sina konserter. I listan över hans konsertprogram 1885-1916 finner man bl. a. Ludvig Normans Konsertstycke, fem tonbilder för piano och violin, Andreas Halléns pianokvintett, Emil Sjögrens Stämningar op.20 och hans egna kompositioner. I listan kan man också finna namnet Wilhelm Stenhammar som var pianoelev till Andersson, som medverkande. De två pianisterna spelade tillsammans Ludvin Normans Tre klaverstycken op.7 för fyra händer, sedan Stenhammar medverkade också som dirigent i en av hans konserter.
Andersson grundade Richard Anderssons musikskola 1886 i Stockholm. I skolans huvudämne var pianospelet, men Andersson fäste stor vikt vid en mångsidig utbildning och flera blivande viktiga tonsättare i Sverige, såsom Wilhelm Stenhammar, Hilding Rosenberg och Adolf Wilkund studerade i skolan. Det var Andersson som visade Rosenbergs första symfoni för Stenhammar. Stenhammar blev intresserad av den yngre tonsättaren och de två tonsättarna kom att ha ett mångårigt utbyte.
Andersson var också intresserad av den samtida musiken. Han hyrde en orkester och hans elever spelade solopiano av Rachmaninovs andra pianokonsert 1906 och den tredje pianokonserteren 1912. (Rachmaninovs andra pianokonsert komponerades 1890-1891 och hans tredje pianokonsert 1909.) Tänk på att Andersson gjorde det utan internet! Har du kommit att vilja lyssna på hans cellostycke?!?!
Källor: Uppström, Tore. Pianister i Sverige. Stockholm: AB Nordiskta Musikförlaget 1973 (SS. 104–117) Broman, Per Olov. Hilding Rosenberg. Stockholm: Atlantis 2006
